Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med detsvenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskapom vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studiengenomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för attstimulera språket.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp.

Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett lekfullt och avslappnat sätt. Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!.

Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur högläsning och berättande sker på några förskolor samt hur berättelseböcker används. Syftet är också att undersöka vilken betydelse högläsningen har för förskolebarnen. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersöktvad sex pedagoger från olika förskolor anser att berättande samt högläsning ger barnen på förskolan.Genom mina intervjuer kom jag fram till att på förskolorna är högläsning och berättande en viktig del av verksamheten. Dessa stunder av berättande och läsande på förskolorna är någotsom sker mer eller mindre dagligen. Högläsning och berättande är något som stimulerar blandannat språket, intresset för ord, fantasin, skapandet och kommunikationen.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..

Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket.

Att drabbas av obotlig sjukdom och invänta döden påverkar en person på många sätt. Syftet med denna studie var att beskriva en persons upplevelse av att som obotligt sjuk invänta döden. En självbiografisk bok analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier. Resultatet visade att sjukdomen och den väntade döden förändrade personen så att livet inte kunde levas som förut.